Anhörig

När en närstående utsatts för brott 

Att vara anhörig till någon som utsatts för brott kan väcka många olika tankar och känslor. Du kan också behöva få svar på praktiska frågor. 

Ett brott påverkar ofta många fler än den som blir direkt utsatt. När en familjemedlem utsätts för brott kan hela familjen behöva stöd. Oron över att en nära vän eller kollega är utsatt för våld kan vara svår att hantera. När det gäller brott som resulterat i dödsfall finns ett stort behov av stöd till närstående. 

Barn som är närstående till brottsoffer kan behöva särskilt stöd och hjälp att bearbeta det som har hänt. 

Som anhörig kan det ibland vara svårt att veta hur man ska bete sig. Du kan också behöva kunskap om hur du kan stötta och hjälpa en person som är eller har blivit utsatt. 

Ta hand om dig 

Du som är anhörig är viktig. För att du ska orka finnas där som stöd för den utsatta kan du själv behöva stöd och hjälp. Det kan vara skönt att få prata med någon utomstående som lyssnar utan att ställa krav. Tveka inte att söka stöd! 

När du mist en anhörig till följd av brott 

Att mista en anhörig till följd av brott är i de allra flesta fall en mycket traumatisk och chockartad upplevelse. I detta läge behöver du som anhörig så snart du förmår söka stöd och hjälp för att orka ta dig igenom allt praktiskt som behöver göras. Du kan också behöva prata om dina upplevelser med någon som förstår. Hos Brottsofferjouren kan du få kontakt med en stödjare som ger medmänskligt stöd och som kan förklara hur rättsprocessen går till och hjälpa till med det praktiska.  

Vad kan du som anhörig göra?

Vår erfarenhet är att anhöriga kan vara värdefulla för någon om utsatts för brott. Här är några råd till dig som har en närstående som utsatts för brott. 

• Fråga, lyssna och bunkra upp med tålamod. Fråga och ta dig tid att lyssna på vad den utsatta berättar. Visa att du bryr dig och att du finns där. Ifrågasätt inte din närståendes upplevelse och försök att inte ifrågasätta eller skuldbelägga upplevelsen. Var tydlig med att det som hänt inte är hens fel. Avsätt tid och låt tystnaden ta plats – många kan behöva betänketid. Försök att undvika att komma med lösningar, fråga hellre om din anhöriga har några egna förslag på saker som kan göra att livet känns lättare. 
• Utgå från den anhörigas behov. För att hitta balansen i sitt stöd är det viktigt att du utgår från det som din anhöriga behöver. Fråga hen; vad behöver du från mig och hur kan jag hjälpa dig? Det är ofta de små meningarna som får stor betydelse i omtanken. 
• Hjälp till självhjälp. Många som utsatts för ett brott kan känna sig stärkta när de klarar av att göra enkla uppgifter i vardagen. Det kan vara viktiga steg tillbaka till en normalitet i vardagen och ett sätt att återta kontrollen över livet. Att som anhörig hjälpa lagom och hitta en balans mellan att hjälpa till men inte för mycket är viktigt. Som anhörig kan målet vara att försöka ge hjälp till självhjälp. 
• Stå stadigt kvar. Berätta att du kommer att finnas kvar även om den utsatta inte vill prata om det som hänt. Om den utsatta drar sig undan och isolerar sig, fortsätt att bjuda in till kontakt. Inge trygghet och visa att du finns där oavsett. 
• Ordna med mer hjälp om det behövs. Var uppmärksam på hur den utsatta mår efter brottet. Om det har gått en längre tid och du märker att hen fortfarande mår dåligt – sök hjälp och stöd från stödorganisationer eller professionellt psykologiskt stöd. 

Läs gärna mer i vår broschyr ”Stöd till dig som är anhörig till en brottsutsatt” 

När en anhörig är misstänkt eller dömd för ett brott 

Många som är anhöriga till någon som är misstänkt eller dömd för ett brott har starka känslor kopplat till det som hänt. Du inte ansvar för det brott som begåtts. Trots det är det många anhöriga till brottsmisstänkta som brottas med starka känslor av skam och skuld för det som hänt. Man kan få höra från omgivningen att de har ansvar för brottet, trots att det inte är sant. Många är oroliga, ledsna, arga och känner samtidigt omtanke för den person som är misstänkt för ett brott. Ibland kan anhöriga beskriva en rädsla för hämnd och vad som ska hända den anhöriga. Man bär på olika känslor som kan upplevas som motstridiga. 

Det finns några saker du kan göra eller tänka på som kan underlätta. 

• Normalisera dina egna reaktioner.  På Brottsofferjouren möter vi många som känner skuld och skam över det som någon i sin närhet är misstänkt för. Det är en normal reaktion att känna ansvar för det. Men känslan är inte samma sak som att du bär ansvaret för det som hänt. 
• Skilj på handling och person.  Även om känslan av skuld över det som hänt finns där säger den inget om värdet på dig som människa.  
• Berätta om känslorna.  Genom att prata med någon du litar på om de känslor och tankar du har och få den personens perspektiv på det som hänt kan känslorna avdramatiseras och minska. 
• Var snäll mot dig själv.  Många dömer sig själva hårdare än de skulle döma någon annan. Kom ihåg att du inte bär ansvar för det som någon annan gjort. 

Läs gärna mer i vår broschyr ”Stöd till dig som är anhörig till en brottsmisstänkt”. 

Vi erbjuder stöd

Brottsofferjouren erbjuder stöd till dig som är anhörig till en brottsutsatt eller gärningsperson. Ring 116 006, chatta med oss här på hemsidan eller mejla fraga@boj.se. Du kan också ta direktkontakt med din lokala brottsofferjour. 

Andra
stödorganisationer

Här hittar du information och kontaktuppgifter till organisationer som ger stöd till anhöriga.

• ATSUB – Föreningen för anhöriga till sexuellt utnyttjade barn. www.atsub.se
• Bris ger stöd till barn som är anhöriga och till vuxna som är oroliga för barn i sin närhet. www.bris.se.
• Brottsoffermyndigheten erbjuder information om ersättning vid brott via sin servicetelefon, öppen vardagar kl. 09.00–15.00. Telefon: 090–70 82 00, www.brottsoffermyndigheten.se.
• BUFFF – För barn och ungdomar med en förälder eller familjemedlem inom kriminalvården. www.bufff.nu.
• Funktionsrättskonventionen eller Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, fastställer rätten för personer med funktionshinder att delta fullt ut i samhället. Artikel 13 berör särskilt tillgången till och rättigheterna inom rättssystemet.
  https://toolkit.funktionsrattskonventionen.se/alla-rattigheter.
• Kvinnofridslinjen ger råd och stöd om du misstänker att någon i din närhet utsätts för våld. Telefon: 020-50 50 50
• Kvinnojourer finns tillgängliga för råd och stöd när en närstående utsätts för våld.
  www.unizon.se, www.roks.se.
• RAV – Riksorganisationen för anhöriga till våldsdödade, ger stöd till anhöriga som förlorat en närstående genom våldsbrott. www.rav.se.
• RFSL:s stödmottagning ger stöd till våldsutsatta hbtq-personer och deras anhöriga. Telefon: 020-34 13 16
• Storasyster är en stödorganisation för personer som utsatts för sexuella övergrepp och deras anhöriga.
• Stödlinjen för män erbjuder stöd till män utsatta för våld i nära relation eller sexuellt våld. Telefon: 020-80 80 80
• Stödlinjen för transpersoner ger stöd till vuxna transpersoner, inklusive ickebinära, utsatta för våld i nära relation eller sexuellt våld. Telefon: 020-55 00 00.
• Sveriges Domstolar erbjuder en genomgång av hur en rättegång går till. www.domstol.se/amnen/brott-och-straff/sa-gar-en-rattegang-till/huvudforhandlingen/
• Ungasjourer.se listar olika jourer för unga, såsom tjej-, kill-, trans- och ungdomsjourer, där unga kan få stöd.
• Ungarelationer.se erbjuder stöd till unga utsatta för våld i nära relation samt till deras vårdnadshavare.
• Överprövning av beslut – Åklagarmyndigheten informerar om hur du överklagar ett nedläggningsbeslut av en förundersökning. www.aklagare.se/om_rattsprocessen/overprovning.