- Årsberättelse/Årsredovisning
- Information om BOJ till poliser
- Internationella Brottsofferdagen
- Kontakt
- Lediga tjänster och ideella uppdrag
- Press
- Projekt
- Statistik
- Styrdokument
- Styrelse
- Tidningen Brottsoffer
- Valberedning
- Vanliga frågor om Brottsofferjouren
- Vår historia
- Vi identifierar oss digitalt med Säkra Samtal – en tjänst från SSF Stöldskyddsföreningen
- Vi tycker
- Information om BOJ till poliser
- Kontakt
- Internationella Brottsofferdagen
- Vanliga frågor om Brottsofferjouren
- Lediga tjänster och ideella uppdrag
- Vi tycker
- Press
- Projekt
- Statistik
- Styrelse
- Tidningen Brottsoffer
- Valberedning
- Vi identifierar oss digitalt med Säkra Samtal – en tjänst från SSF Stöldskyddsföreningen
- Vår historia
- Årsberättelse/Årsredovisning
- Styrdokument
Vi tycker
Brottsofferjourens (BOJ) främsta syfte är att verka för att alla brottsoffer, anhöriga och vittnen i kontakt med oss erbjuds ett skyndsamt, likvärdigt och högkvalitativt stöd. I mer än 30 år har vår organisation genom personlig kontakt med stödsökande över hela landet fått en fördjupad kunskap om brottsoffers behov och situation samt om brister i samhällets skyddsnät och på olika områden inom rättsväsendet. Brottsofferjouren är därför unikt skickad att agera röstbärare på både nationell, regional och lokal nivå för brottsoffer, anhöriga och vittnen i syfte att påverka och förbättra deras situation.
Brottsofferjourens manifest 2022
Brottsoffers rättigheter är självklara mänskliga rättigheter. De får aldrig begränsas i något avseende. Sverige måste helt fokusera på den grundläggande frågan – hur uppfyller Sverige på bästa sätt alla brottsoffers rättigheter i praktiken?
BOJ:s förslag till konkreta och nödvändiga åtgärder:
1. Att det stiftas en samlad brottsofferlag
EU:s brottsofferdirektiv fastslår bland annat brottsoffrets rätt till information, rätt till skydd och rätt till stöd och hjälp. I Sverige finns idag ingen lag där alla brottsoffrets rättigheter finns samlade – de är istället spridda över en mängd olika lagar och förordningar som tillkommit vid olika tidpunkter med olika syften och riktar sig till olika mottagare.
En enhetlig brottsofferlag skulle sätta brottsoffret och dennes behov i centrum, tydliggöra dennes rättigheter och samhällets skyldighet och ansvar att beakta och implementera dem i praktiken och i alla beslut som rör den som utsatts för brott.
2. Att EU:s Brottsofferdirektiv från 2012 implementeras fullt ut
EU:s brottsofferdirektiv 2012/29/EU ger bindande rättigheter för alla brottsoffer inom EU, oavsett var personen bor och var brottet sker, och bör implementeras i Sverige fullt ut.
3. Att det under hela det rättsliga förfarandet finns ett bemötande som skapar trygghet och tillit för både brottsoffer, vittnen och anhöriga
4. Att brottsoffer, vittnen och anhöriga får god tillgång till information om sina rättigheter samt få ett medmänskligt stöd av hög kvalitet
Det behövs mer forskning rörande brottsoffers möjligheter att utöva sina rättigheter. Vi saknar också en nationell, systematisk uppföljning där brottsoffrets upplevelser och åsikter tas tillvara.
Förundersökningskungörelsen ska förtydligas så att också anhöriga till personer utsatta för grova vålds- och sexualbrott och vårdnadshavare till brottsutsatta barn så tidigt som möjligt blir informerade om och erbjudna kontakt med stödverksamhet.
5. Att en väl fungerande nationell förmedling av brottsoffer från polisen till stödverksamhet etableras
Det finns behov av ett närmare samarbete och regelbundet informationsutbyte mellan polisen och Brottsofferjouren i syfte att hitta bättre och effektivare metoder för förmedling av ärenden som både minskar den administrativa bördan för polisen och förkortar tiden mellan anmälan och stödkontakt för brottsoffret.
6. Att vittnen i likhet med brottsoffer erbjuds tidigt stöd, vilket innebär att polisens information om stödverksamhet lämnas också till vittnen vid första kontakten under förundersökningen
Förundersökningskungörelsen ska kompletteras så att vittnen får information av polisen och erbjuds kontakt med stödverksamhet redan vid den första kontakten med polisen.
7. Att staten tar ett proaktivt helhetsansvar för skadestånd/ brottsskadeersättning för andra brott än egendomsbrott
Brottsoffer som varit med om grova, allvarliga våldsbrott eller anhörig till en person som dödats genom brott ska besparas onödigt betungande, besvärliga och tidsödande egna arbetsinsatser för att få ut det skadestånd eller den brottskadeersättning de har rätt till.
Istället ska staten genom Brottsoffermyndigheten så tidigt som möjligt överta processen, utbetala ersättning till brottsoffret eller anhörig och utan vidare inblandning från denne ta kontakt med gärningspersonen för att utöva regress eller samverka med kronofogden för att driva in utdömt skadestånd.
8. Att rätten till målsägandebiträde stärks
BOJ föreslår en viktig ändring i 1§ p3 lagen (1988:609) om målsägandebiträde som i linje med EU:s brottsofferdirektiv förbättrar läget för en brottsutsatt att kunna få målsägandebiträde.
9. Att motivhatbrotten i 29 kap 2§ p 7 brottsbalken utvidgas att gälla också om motivet för ett brott varit att kränka en person eller grupp av människor med någon form av funktionsnedsättning
Motivhatbrotten i 29 kap 2 § p7 i Brottsbalken utvidgas till att omfatta också personer med någon form av funktionsnedsättning. Det är angeläget med ett tillägg som ger skäl för höjt straffvärde om motivet för ett brott varit att kränka en person eller grupp av människor med någon form av funktionsnedsättning.
10. Att staten ansvarar för att fängelsedomar ska verkställas skyndsamt
Idag går det alltför ofta orimligt lång tid mellan det att dom fallit och gärningspersonen börjar avtjäna sitt straff. Större hänsyn måste tas till brottsoffret, som i sin vardag kan komma att konfronteras med den dömde gärningspersonen som alltjämt är på fri fot. Detta försenar och försvårar återhämtningsprocessen.
Läs mer om vad vi tycker i vårt brottsofferpolitiska program längre ner på sidan.
Ladda ner flyer och affisch om manifestet
Brottsofferpolitiskt program
I Brottsofferjourens brottsofferpolitiska program redogörs för organisationens långsiktiga viljeriktning och strävan efter utveckling inom olika områden som berör brottsoffer, anhöriga och vittnen. Programmet innehåller förslag till förändringar och förbättringar i lagstiftning, samverkan, praktiska förhållningssätt och bemötande. Utöver ett inledande avsnitt med övergripande mål omfattar det brottsofferpolitiska programmet sju olika områden:
- Rättsväsende
- Kommun och socialtjänst
- Hälso- och sjukvård samt tandvård
- Brottsförebyggande arbete
- Barnrättsperspektiv – barnsyn
- Migration
- Utbildning, fortbildning och samverkan
Brottsofferjourens brottsofferpolitiska program har tagits fram av Brottsofferjouren Sveriges styrelse och fastställts av förtroendevalda representanter för lokala brottsofferjourer vid sammanträde 30 november 2019. Programmet är att betrakta som ett levande dokument och uppdateras regelbundet.
Brottsofferjourens brottsofferpolitiska program
Remissvar
Brottsofferjouren Sverige agerar regelbundet remissinstans till framför allt Justitiedepartementet. Du kan ta del av samtliga våra remissvar här.
Presskontakter
08-550 486 08 Kontakta via e-post