Brottsoffer- och samhällsskyddsperspektivet har tagit plats i debatten

Att gängkriminaliteten dominerat den kriminalpolitiska debatten har medfört att brottsofferperspektivet har blivit starkare. Liksom fokus på samhällsskyddet. Det menar Brottsofferjouren Sveriges förbundsordförande Sven-Erik Alhem som beskriver hur det rådande samhällsklimatet driver fram ny lagstiftning för att skydda allmänheten.

– Den stora fasan inom brottsområdet i vårt samhälle just nu är gängens härjningar med så kallade dödsskjutningar och sprängattentat. Det är något som inverkar på oss alla. Jag brukar säga att vi alla är brottsoffer i vid bemärkelse. Därför att hussprängningar och dödskjutningar drabbar oss alla åtminstone psykiskt. Även helt oskyldiga människor får dessvärre sätta livet till, säger Sven-Erik Alhem. 

Gängkriminaliteten och de nya utmaningar som uppstår i dess kölvatten har också i hög grad påverkat rättspolitiken, menar han.

– Det har skett en svängning från ett gärningsmannaperspektiv. Vi kan nu se hur det samhällsskydds- och brottsofferperspektiv regeringen tidigt uttalade har satt sin prägel på ny lagstiftning.

Aktuellt just nu är regeringens förslag om att alldeles undantagsvis i brottmål tillåta anonyma vittnen uttala sig under förundersökning samt under huvudförhandling i domstol. Vid Tidningen Brottsoffers pressläggning har riksdagen ännu inte fattat beslut i frågan, men väntas göra det i slutet av november.

Möjligheten att i exceptionella fall kunna få vittna anonymt är något som Sven-Erik Alhem och Brottsofferjouren drivit länge.

–  De första reaktionerna jag fick var enormt negativa, men nu finns det en större enighet bakom, i alla fall i riksdagen. Utan att gå in på detaljerna kan man säga att detta främst är aktuellt i de situationer där tystnadskulturen har föranlett att nästan ingen vågar ställa upp och vittna.

Anonyma vittnen är alltså, betonar Sven-Erik Alhem, en undantagssituation som för att kunna komma till stånd måste beslutas av domstol.Han poängterar att för de allra flesta som ska vittna kommer vittnesplikten att gälla precis som vanligt. Viktigt är också att utanför den allra grövsta gängkriminaliteten finns det normalt ingen som helst anledning känna oro för att vittna.

– Den som ska höras som vittne kan inte säga att ”jag gör detta bara under förutsättning att jag får vara anonym”. Vittnesplikten gäller som vanligt för det stora flertalet mål och vittnesplikten medför att man inte på något sätt har möjlighet att som vittne själv avgöra om man ska ställa upp eller inte.

I somras föreslog regeringens utredare att ett nytt tidsobestämt straff ska införas, ett så kallat säkerhetsstraff.  Straffet ska kunna dömas ut i fall av allvarliga vålds- eller fridskränkningsbrott där risken för återfall bedöms vara hög. Förslaget har nyligen varit ute på remiss och blev också aktuellt i debatten som följde nyheten om att den så kallade Nytorgsmannen misstänkts för en ny våldtäkt efter att han blivit villkorligt frigiven från ett femårigt fängelsestraff gällande flera våldtäkter och andra sexualbrott mot flera olika kvinnor. Han har också häktats som på sannolika skäl misstänkt för det nya våldtäktsbrottet.

– Jag ska inte gå närmare in på det målet, men kort kan nämnas  att Nytorgsmannen enligt medieuppgifter blev villkorligt frigiven trots att han misskött sig under fängelsetiden och att man från kriminalvårdens sida framhöll att det var hög risk för återfall.

Brottsofferjouren Sverige har i sitt remissvar ställt sig positiva till att säkerhetsstraffet införs. Sven-Erik Alhem betonar vikten av att det finns en så kallad säkerhetsventil inbyggd i straffet, liksom det finns i de tidsobestämda påföljder som finns i Sverige idag – livstidsstraff och rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.

– När det gäller livstidsdömda till exempel så kan de när minst tio år har verkställts ansöka om att få livstidsstraffet omvandlat till ett tidsbestämt fängelsestraff. Den prövningen sker i Örebro tingsrätt i första instans. Vid avslag kan den livstidsdömde ansöka på nytt en gång per år.

Att ansökan om omprövning kan ske årligen är Sven-Erik Alhem dock kritisk mot.

– När det sker så tätt blir uppmärksamheten i media ofta påfrestande för inte minst berörda anhöriga till mordoffer.

En annan effekt av gängkriminaliteten, menar Sven-Erik Alhem, är att annan brottslighet ofta får lägre prioritet hos polisen.

– Gängkriminellas härjningar har medfört att polisen måste ägna så mycket tid åt att utreda just deras brottslighet att vardagsbrotten ofta prioriteras ner. Det är något jag märker i många samtal jag får från människor som är missnöjda med hur deras anmälan har behandlats.

 Samtidigt understryker han att det inte går att generalisera. Det finns också många goda exempel på väl genomförda utredningar men nedprioriteringen i stort märks som en följd av gängkriminaliteten.

Sven-Erik Alhem betonar att Brottsofferjouren har en fortsatt viktig roll i samhället.

– Något jag ständigt framhåller är att den medmänskliga ideella och icke-myndighetsbaserade stödverksamheten som vi bedriver är betydelsefull i en mängd olika avseenden. Det framkommer också ofta i de intervjuer som görs med människor som har fått stöd från oss.