Viktiga händelser i BOJ:s historia
Brottsofferjouren Sverige har genom åren gjort stora framsteg för att förbättra stödet till brottsoffer, anhöriga och vittnen över hela landet. Från starten på 1980-talet till dagens nationella verksamhet har Brottsofferjouren vuxit och utvecklats i takt med samhällets behov. Här är några av de mest betydelsefulla milstolparna i vår historia – händelser som format vår organisation och stärkt vårt arbete för brottsoffers rättigheter och trygghet.
Björn Lagerbäck, dåvarande förbundsordförande och initiativtagare till Internationella
Brottsofferdagen som instiftas 1989, tänder
ljus för brottsutsatta på Sergels torg i Stockholm.
1984 bildas den första ideella brottsofferjouren i Södertälje av polisen Per Svensson och diakonen Saara Bäckman. Två verksamheter som gav brottsofferstöd fanns redan i Sverige – förutom i Stockholm också i Malmö – men Brottsofferjouren i Södertälje blev den första ideella föreningen.
1988 bildar fem brottsofferjourer – Södertälje, Malmö, Borås, Sundsvall och Trelleborg– Brottsofferföreningarnas Riksförbund, BOJ.
1989 byter förbundet namn till Brottsofferjourernas Riksförbund, BOJ. Ett 30-tal föreningar är nu anslutna. Regeringen beviljar en halv miljon kronor till uppbyggnad och utbildning av nya brottsofferjourer.
Initiativet till Internationella Brottsofferdagen tas av Björn Lagerbäck, dåvarande ordförande för Brottsofferjourernas riksförbund. Datumet den 22 februari väljs för att det ska vara mörkt vid ljusmanifestationen som hålls för att uppmärksamma de brottsutsattas situation. Idén sprids sedan vidare till andra länder där dagen nu också uppmärksammas.
1991 beviljar Justitiedepartementet en miljon kronor i bidrag för uppbyggnaden av fler lokala brottsofferjourer.
1994 inrättas Brottsoffermyndigheten och Brottsofferfonden.
Polisen får en ökad informationsskyldighet och samarbetet mellan polis och brottsofferjour fördjupas. Tidningen Brottsoffers första nummer kommer ut. ”Att vi idag kan presentera tidningen Brottsoffer är en milstolpe för oss, som stöder och hjälper brottsoffer”, skrev dåvarande ansvarig utgivare och förbundssekreterare Per Svensson i nr 1/1994.
1995 startas stödsverksamhet i domstol på försök i Växjö. Idén kommer från polisen Birger Gustinger i samarbete med Brottsofferjouren.
2000 har Brottsofferjouren ideellt byggt upp stödsverksamhet vid hälften av landets alla tingsrätter.
2001 fastslår regeringen att den domstolsbaserade stödverksamheten har en viktig funktion och täcker ett behov hos många av domstolarnas besökare, och därför borde inrättas vid landets alla tingsrätter och hovrätter.
Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket får därmed ett regeringsuppdrag att verka för att det ska finnas tillgång till stöd vid alla tingsrätter och hovrätter i hela landet.
2002 bildas Brottsofferjourernas Telefoncentral. Nu kan brottsoffer från hela landet ringa 0200-21 20 19 för kontakt med en lokal brottsofferjour.
2006 startas Stöd på eget språk och Brottsofferjouren kan nu erbjuda brottsutsatta stöd på fler språk än svenska.
2008 lanseras Brottsoffersvar på nätet och brottsutsatta kan via Brottsofferjourernas Telefoncentral få svar på sina frågor via mejl.
2013 får 92 948 personer stöd av landets jourer. Riksstämman beslutar att en utveckling av hela organisationen ska göras för att förstärka brottsofferstödet.
2014 byter Brottsofferjourernas Riksförbund namn till Brottsofferjouren, får ny logotyp och grafisk profil. Året efter ändras namnet till Brottsofferjouren Sverige.
2016 får Brottsofferjouren Sverige efter enträget opinionsarbete höjda bidrag från både Brottsofferfonden och Socialstyrelsen.
2020 tilldelas Brottsofferjouren Sverige det europeiska telefonnumret för brottsofferstöd – 116 006. Numret ingår i 116-nummerserien som EU-kommissionen reserverat för tjänster av samhälleligt värde.
Samma år utökar Brottsofferjourens telefoncentral 116 006 sina öppettider så att fler kan få stöd och Brottsofferchatten lanseras så att kontakter också kan tas via brottsofferjouren.se
2024 finns ett 60-tal brottsofferjourer över hela landet. Brottsofferjouren Sverige driver flera projekt, bland annat COVIS som syftar till att stärka stöd i domstol i Europa och Trygg trapp vars syfte är att hitta en modell för hur tryggheten kan öka i tre bostadsområden i Sverige med utgångspunkt i ungas röster.
Fler nyheter
