40 år av stöd till brottsutsatta

Den första ideella brottsofferjouren i Sverige startade 1984 i Södertälje. 40 år senare har det ideella brottsofferstödet ändrats mycket, inte minst för att synen på ideellt arbete har förändrats hos allmänheten.

– Vi ser en stor skillnad i hur samhällsengagemanget ser ut. På 80-talet när jouren skapades var det många aktiva, både som medlemmar och ideellt engagerade. För att kunna erbjuda stöd på det vis vi gör idag behöver vi den ideella kraften. I Södertälje har vi tur, vi har många engagerade volontärer som vi uppskattar, men det är klart att det är en farhåga att volontärantalet och intresset av att arbeta ideellt kan minska över tid och generation, säger Fanny Hansen, verksamhetsledare på Brottsofferjouren Södertälje.

Vi anser att det ska vara enkelt och lättillgängligt att få stöd när du blivit utsatt för brott.

Anledningen till att jouren bildades på 80-talet var för att byta fokus. Då talade man bara om gärningsmän, aldrig om de som blivit utsatta. Detta har blivit bättre.

– Klart att vi skulle behöva prata ännu mer om brottsoffers utsatthet, särskilt i samband med den höga bostadsbristen som vi har, och hur den drabbar brottsoffer, men brottsoffers status har verkligen blivit stärkt i och med att brottsofferjouren bildades, säger volontärsamordnaren Sara Drevendal.

Vilka utmaningar har ni idag?

– Den ständiga frågan om finansiering och säkrade inkomster till verksamheten är orosmoln. Kampen om att finnas kvar är en pengafråga. Varje år måste vi söka bidrag och kämpa för pengar, vilket såklart innebär en otrygghet för jouren, säger Fanny Hansen.

Vi hoppas och tror att vi ska finnas i minst 40 år till.

Fördelar med att vara en ideell förening, är att Brottsofferjouren inte är en myndighet och att man kan vara anonym när man söker stöd hos den, säger Sara Drevendal.

– Brottsofferjourens roll är viktig i många avseenden. Både när det gäller stöd till den brottsutsatta, att hen får möjlighet att prata och bearbeta vad hen blivit utsatt för. Men även i informationssyfte, och för att få en bekräftelse på att man blivit utsatt.

Det är aldrig brottsoffrets fel att man blivit utsatt. Att få en sådan bekräftelse gör att skulden och skammen minskar och därmed ökar chansen att kunna gå vidare och leva med det som man blivit utsatt för.

– Vi anser att det ska vara enkelt och lättillgängligt att få stöd när du blivit utsatt för brott. Ett brott som utifrån inte anses vara grovt, kan vara väldigt jobbigt för den utsatte.

För att måendet inte ska bli sämre och brottsoffret inte ska få långvariga men är det viktigt att man pratar om händelsen med någon.

Vi är även viktiga i informationssyfte och har en förklarande roll och ett gott samarbete med polisen. Vi kan förklara hur det går till med förhör, när man kan få målsägandebiträde och även förklara hur rättsprocessen går till.

Hur ser ni på er framtid som brottsofferjour?

– Vi hoppas och tror att vi ska finnas i minst 40 år till. Eftersom BOJ är en ideell förening finns det såklart ett hot om att det ideella intresset ska avta och att finansiering ska utebli, säger Fanny Hansen.

Men hon och Sara Drevendal tror att man under de senaste decennierna sedan jouren skapades 1984 har förstått värdet av brottsofferstöd och att ett nytt viktigt fokus är att nå ut till fler anhöriga.

– Som anhörig till ett brottsoffer kan man ofta vara viktig i brottsoffrets process. För att orka med att vara ett stöd för andra, kan det vara viktigt att få möjlighet att prata med någon och få stöd själv. Att ge information till anhöriga om vad brottsoffret kan gå igenom skapar även mer förståelse i utsatthet vid exempelvis våld i nära relation, säger Sara Drevendal.


Text: Yamile Lindgren