Vad vill partierna? Vi har synat deras valmanifest.

Värt att notera är att valmanifesten är utformade på olika sätt och är olika långa. Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet har valmanifest med mellan 8-10 sidor, Moderaternas valmanifest är över 34 sidor, vilket kan försvåra jämförelser i ett flertal frågor. Manifesten i sin helhet finns att läsa/ladda ner på respektive partis hemsida. Vi rekommenderar er även att läsa Tidningen Brottsoffer upplaga 2/2022 med tema valet där partierna djupdyker i de frågor som Brottsofferjouren prioriterar.

Sverigedemokraterna

En stor del av SD:s valmanifestet handlar om kriminalpolitik. I manifestet finns ett bredare brottsofferperspektiv där hänsyn till brottsoffer ska prioriteras över gärningspersonen. Vistelseförbud föreslås till exempel som ett generellt förslag för att skydda brottsoffret utan att specificera brottskategori. Det saknar emellertid helt ett barnperspektiv och förespråkar viss kollektiv bestraffning för familjer. Partiet gör en stark koppling mellan invandring och kriminalitet. SD nämner inget alls om civilsamhället eller någon typ av brottsofferstödjande verksamhet. Trots att man nämner några brottsförebyggande åtgärder nämns inte ordet ”förebyggande” en enda gång i valmanifestet. Inte heller socialtjänstens uppdrag eller skolans roll som förebyggande resurs nämns. Flera förslag som är förebyggande eller avskräckande för kriminella kan även uppfattas som integritetskränkande. SD vill även sänka straffmyndighetsåldern.

Moderaterna

M har ett långt och ambitiöst valmanifest med väldigt många specifika förslag och åtgärder. De vill införa en ny brottsbalk för att skifta fokus från gärningsmannen till brottsoffer. De vill också utreda införandet av en statlig stödlinje, stärka kvinnojourer samt ”Bris och andra nationella stödlinjer.” Många förslag för olika typer av straffskärpningar med stark koppling mellan kriminalitet och invandring, fokus på gäng och hedersvåld. M betonar föräldraansvaret men till skillnad från SD så föreslår man inga specifika åtgärder som innebär kollektiv bestraffning för den kriminellas familj eller anhörig. M föreslår vistelseförbud men endast för personer dömda för våld i nära relation, inget generellt förslag. De vill även utreda att sänka straffmyndighetsåldern.

Kristdemokraterna

KD:s manifest är ett av de kortare och saknar därför många förslag. Fokus är framförallt på gängkriminalitet. KD nämner begränsat om brottsoffer och deras rättigheter, men de är för att införa anonyma vittnesmål. Partiet förespråkar sociala brottsförebyggande insatser, hårdare straff för grova brott samt vill ”stärka föreningslivet”, utan att specifikt nämna några brottsofferstödjande verksamheter. I övrigt vill de också ha fler poliser, höjda polislöner samt en översyn av sekretessregler.

Liberalerna

L:s manifest fokuserar framförallt på att stoppa gängkriminalitet, sociala insatser i skola och socialtjänst samt utsatta områden. Manifestet saknar ett bredare brottsofferperspektiv men nämner brottsofferstöd i förhållande till våld i nära relation och hedersvåld. Nationellt stöd för skyddade boenden ska införas men man nämner inte någon annan typ av brottsofferstödjande verksamhet. Däremot belyser man civilsamhällets viktiga funktion i demokratin generellt. L är det enda partiet som uttrycker sig på det sättet. Man vill se både långsiktiga statsbidrag och tydligare regelverk kring IOP. L föreslår vistelseförbud men endast för personer kopplade till utsatta områden, inget generellt förslag.

Centerpartiet

C:s manifest är skiljer sig mycket från de fyra högerpartierna. De nämner både brottsofferperspektivet och långsiktig finansiering till brottsofferstödjande verksamhet. De prioriterar bekämpningen av mäns våld mot kvinnor över gängkriminalitet. Man gör ett tydligt avståndstagande från åtgärder som högerpartierna föreslår och säger nej till visitationszoner, kollektiv bestraffning, omvänd bevisbörda, anonyma vittnen samt preventiv avlyssning. C nämner inget om utredning av sekretesshinder eller socialtjänstens roll i det brottsförebyggande arbetet, inte heller något om tullen eller gränskontroller. Samtliga förslag om hårdare straff är kopplade till VINR och hedersvåld. För att bekämpa gängkriminalitet vill man stoppa nyrekrytering och utreda gängens inkomster och hur dessa bör strypas.

Miljöpartiet

MP:s manifest är kortare och lag och ordning är inte ett prioriterat område. Kriminalitet och brott nämns inte specifikt i någon inledande text. MP skriver begränsat om brottsofferstöd men prioriterar mäns våld mot kvinnor. De nämner likvärdigt stöd i hela landet och vill ”stärka civilsamhället” samt arbeta förebyggande. De vill ha fler poliser och se en översyn av sekretesshinder. De vill även skärpa samtyckeslagen så att det blir tydligt att prostitution inte innebär samtycke till sex.

Socialdemokraterna

S försöker, precis som högerpartierna och till skillnad från C och MP, profilera sig genom sin kriminalpolitik. De gör framförallt kopplingar mellan segregation och kriminalitet. S nämner inte brottsoffer men vill ”fortsätta riktningen som stärkt kvinnojourerna.” För varje krona som läggs på fler poliser ska minst en krona läggas på det förebyggande arbetet. S ser en koppling mellan segregation och kriminalitet. S har ett starkt fokus på förebyggande åtgärder över hårdare straff och hanteringen av kriminella.

Vänsterpartiet

V gör en koppling mellan ökad klassklyftor som grogrund för kriminalitet och fokuserar på mäns våld mot kvinnor och barn. De vill stärka socialtjänsten och motverka privatisering av kvinnojourer. Kvinnors löner i låglöneyrken och bostadsbristen är kopplat till kvinnors möjlighet att lämna våldsutövare. V vill ha fler poliser, mer resurser till tullen och i vissa fall hårdare straff. V tycker att det är viktigt att även upprätta tilltron till polisen för de som upplevt diskriminerande behandling.