Fördjupning om att leva med skyddade personuppgifter
I nr 1 av Tidningen Brottsoffer möter du bland annat Emma Jangestig som lever med skyddade personuppgifter efter mordförsöket på henne och morden på hennes två små barn i Arboga 2008. ”Jag fick ett hotbrev innan rättegången”, berättar hon.
Barn med skyddade personuppgifter är ofta väldigt oskyddade. Det säger psykologen Åsa Landberg. ”De tvingas lämna sitt hem, sina vänner och sitt dagis eller sin skola för att gömma sig för en våldsam vuxen och leva under begränsade former – det är allt annat än ett skyddat liv”, säger hon.
I vanliga fall är uppgifterna i det svenska folkbokföringsregistret offentliga. Men personer som är utsatta för ett konkret och allvarligt hot kan få skyddad identitet. I dag har cirka 25 000 personer i Sverige någon form av skyddade personuppgifter. Det finns tre olika skyddsåtgärder: sekretessmarkering, skyddad folkbokföring och fingerade personuppgifter. I nr 1 2022 reder Ingegerd Widell, verksamhetsutvecklare på Skatteverket, ut begreppen kring skyddade personuppgifter.
Tidningen Brottsoffer
I tidningen Brottsoffer är brottsofferfrågor i fokus och varje nummer har ett aktuellt tema. Tidningen kommer ut med fyra nummer per år och har en upplaga på 8 000 exemplar. Läs mer på tidningenbrottsoffer.se.
Fler nyheter
